Hypothermia

Svag fysisk lusta

Hypothermia
Det svaga, fysiska, köttets lustar
vad kan möjligtvis vara svagare än detta?
Möjligtvis sinnet, men det går åtminståne att forma..
manipulera! depravera.. pervertera
den fysiska materian kan enbart förintas och förvridas
Likt vad jag ser som avbild i spegeln, svaga, äckliga,
vidriga, skamliga, vedervärdiga och avskyvärda
sönderkarvade köttstycken, förintad fysisk lusta.
Möjligtvis vad du skulle kalla för kropp
Troligtvis äcklas jag åtminstone lika mycket utav dig
som jag äcklas av mig själv
Vi är alla tomma väsen, tömda på känslor och lycka.. lycka?
Ett alltför bekant ord må jag säga, vad är lycka?
en som håller dig kär.. omfamnar dig när mörkret faller,
stryker fingrarna genom ditt hår, värmer dina läppar med sina,
älskar dig.. älskar med dig. är det lycka för dig?
Denna innerliga.. mentala och fysiska svaghet.
Aldrig skulle jag asociera något så befängt till ett såpass
starkt ord som lycka. Ett oändligt mysterium, existerar den ens?
Känner jag ens? Men vad vet jag..
tom, eländig, kall, frusen, ständigt törstande..
efter ditt hat - din kärlek.
Hatet värmer, fyller upp tomrummet och utplånar kylan inombords.
Enstaka sekunder dock, sinnet består kallt som vinternatten.
Ljuv och rogivande kyla, omfamna mig denna ensamma afton,
omfamna mig alla sömnlösa nätter.. du är välkomnad med öppna armar.
Jag erbjuder dig min svaga utmärglade kropp,
intet värt jämfört med din storhet.
Mitt självförakt är gentemot tomheten dyrkan.
Kvar av mig är enbart ett bräckligt skal, lämnad tömd,
dränerad, ihålig.. känslokall och sönderfrusen.
Encontrou algum erro na letra? Por favor envie uma correção clicando aqui!