Raubtier

Inget hopp

Raubtier
Inget hoppVem hade anat det här?
Det kunde ej ske
En dag prövades vår sfär
Med mer än den mäktade med

Att oljepriserna steg
Visste vi om
Med folkets ledare teg
När kriget kom

Vi krälar som trälar, kriget tog våra själar
Vi blöder, som bröder, vi ser hur marken glöder

Vi lever I förtvivlans makt och gudarna har övergivit oss
Vi drivs utav desperationen, snart för trötta för att slåss
Kampen för att blotta livet tvingar oss intill vansinnets kant
Hör skriet från en svartbränd vildmark, ropen från ruinens brant

När vätebomberna föll
Brann marken röd
Tills fronten ej längre höll
Då kom vår död

En ynka samling av män
Kvinnor och barn
Kämpar för framtiden än
Mot dödens kvarn

Vi krälar som trälar, kriget tog våra själar
Vi blöder, som bröder, vi ser hur marken glöder

Vi dväljs I evigt mörker onda krafter har belägrat våran tid
Här är allt mänskligt liv förverkat här finns endast kamp och strid
Den nukleära vinden slitet köttet från ännu en kropp
Här finns ingenting att be för ingen framtid inget hopp

Vi krälar som trälar, kriget tog våra själar
Vi blöder, som bröder, vi ser hur marken glöder

Vi lever I förtvivlans makt och gudarna har övergivit oss
Vi drivs utav desperationen, snart för trötta för att slåss
Kampen för att blotta livet tvingar oss intill vansinnets kant
Hör skriet från en svartbränd vildmark, ropen från ruinens brant

Vi dväljs I evigt mörker onda krafter har belägrat våran tid
Här är allt mänskligt liv förverkat här finns endast kamp och strid
Den nukleära vinden slitet köttet från ännu en kropp
Här finns ingenting att be för ingen framtid inget hopp

Sem esperançaQuem poderia ter previsto?
Não poderia acontecer
Um dia nossa esfera foi testada
Com mais do que poderia aguentar
Os preços do petróleo aumentaram
Sabiamos disso
Com os líderes do povo em silêncio
Quando a guerra veio
Nós rastejamos feito escravos, a guerra tomou nossas almas
Nós sangramos, feito irmãos, nós vemos a terra brilhando
Vivemos na angústia e os deuses nos abandonaram
Somos movidos pelo desespero, em breve estaremos cansados demais pra lutar
A luta por nossas vidas nos leva à beira da loucura
Ouça os gritos de uma natureza em cinzas, berros das ruínas
Quando as bombas de hidrogênio cairam
O chão ficou vermelho do fogo
Até que o fronte não pôde mais aguentar
Então encontramos nossas mortes
Um pequeno grupo de homens
Mulheres e crianças
Lutando pelo futuro
Contra o moinho de morte
Nós rastejamos feito escravos, a guerra tomou nossas almas
Nós sangramos, feito irmãos, nós vemos a terra brilhando
Nós vivemos na escuridão eterna, forças do mal capturaram nosso tempo
Aqui estão todas as vidas humanas perdidas, aqui só há combate e conflito
Os ventos nucleares cortam a carne de mais um corpo
Aqui não tem nada pelo que rezar, sem futuro, sem esperança
Nós rastejamos feito escravos, a guerra tomous nossas almas
Nós sangramos, feito irmãos, nós vemos a terra brilhando
Vivemos na angústia e os deuses nos abandonaram
Somos movidos pelo desespero,em breve estaremos cansados demais pra lutar
A luta por nossas vidas nos leva à beira da loucura
Ouça os gritos de uma natureza em cinzas, berros das ruinas
Nós vivemos na escuridão eterna, forças do mal capturaram nosso tempo
Aqui estão todas as vidas humanas perdidas, aqui só há combate e conflito
Os ventos nucleares cortam a carne de mais um corpo
Aqui não tem nada pelo que rezar, sem futuro, sem esperança
Encontrou algum erro na letra? Por favor envie uma correção clicando aqui!