Namnlös fasa

Fasan har anlänt bemantlad i mystik
och orsakat skräck, vrede och panik
Genom vår verklighets mur den drar
för att bringa oss en död så snar

Då omgivningen påtvingat börjar ge vika
anar jag något från bortom kika
som rakblad genom förståndets illusion
skär blicken från dess brinnande ögon

I mörkret lurar med ett lystet leende
fasan dold ändock allting seende
Det känns som om världens väggar kommer rasa
och ge vika för en namnlös fasa